”Viktigt med luft, ljus och grönt mellan alla hus”

Karl-Oscar Seth använder gärna uttrycket ”rumslighet” när han beskriver vad stadsplanering egentligen är; en fysisk plats för generationers upplevelser.

– Det finns ingen konflikt mellan byggnader och det offentliga rummet, de är beroende av varandra. Det är när de samspelar bra som staden kan nå sin fulla potential, säger han.

– Vi får alltid mycket reaktioner från invånarna i Lund när det gäller just det offentliga rummet. Antingen för att vi förändrat något, eller för att vi inte gjort det. Det offentliga rummet är en plats för mycket känslor. Mycket minnen och nostalgi.

Det offentliga rummet spelar en helt avgörande roll i samhället. Mellanrummen, stråken eller torgen har inte bara uppstått ur tomma intet eller i en stadsplanerares huvud, människor har ju använt dem på olika sätt. De är föränderliga och påverkas av vad som händer i staden och vad man väljer eller tvingas att prioritera.

Därför är det inte heller lätt att bara ta bort eller lägga till i det offentliga rummet.

– Vår roll som stadsplanerare är att balansera det här på ett varsamt sätt.

Och kommunicera det till invånarna?
– Invånarnas åsikter är ju en oerhört viktig pusselbit för oss. Det som betyder något på lång sikt. I dialog och olika former av kommunikation måste man försöka gräva fram det långa perspektivet. Ögonblickskänslan är inget bra underlag för beslut som kommer att prägla en plats i hundra år, säger Karl-Oscar Seth.

Har vi ett annat synsätt i dag jämfört med 60-talets byggboom när allt överskuggades av att få fram nya bostäder?
– Människan är i mer central fokus i dag. I dag skulle man inte riva hela stora kvarter som man till exempel gjorde i Malmö, eller dra vägar tvärs igenom våra städer utan att reflektera över hur det skulle påverka närboende eller framtiden.

– Det offentliga rummet har definitivt fått en betydligt större roll i dag jämfört med 50-talet till exempel.

I takt med att städerna växt och förtätats och ”hålen” fyllts igen blir det också mer komplext att behålla mellanrummen. Är det några områden i Lund du känner så där lite extra för?
– Ombyggnaden av Clemenstorget och Bantorget ligger mig varmt om hjärtat. Men även Brunnshög är väldigt spännande där vi får vara med och bygga upp en helt ny stadsdel och ha privilegiet att faktiskt kunna sätta en grundstruktur, lite som man gjorde förr.

– Jag älskar ju stadsparken också, det går ju inte att komma ifrån.

Att arbeta med stadsplaneringsprojekt handlar väldigt mycket om att lyckas göra rätt avvägningar och hitta en lösning som är bättre än den som var där innan. Karl-Oscar Seth uttrycker det som att flytta fram positionerna, men att varje plats har sina egna behov.

– Genarp har ju till exempel andra förutsättningar och andra behov än Lunds stadskärna. Alltså kan de inte stöpas i samma form. Vi behöver analysera platserna väldigt noga så att vi vet vad vi kan göra – och inte göra.

Vilka frågor ingår i en sådan analys?
– Hur formar vi flöden och stråk? Ska de se likadana ut på dagen som kvällen? Hur vill vi att platserna ska interagera med verksamheterna runt omkring? Hur gör vi dem tillgängliga dygnet runt men ändå trygga? Hur tar vi hand om skyfall och dagvatten? Kan vi dra fram ledningar under mark utan att de konkurrerar med trädrötterna?

Staden behöver också hantera infrastrukturen för bussar, bilar och cykel.

– Och vårt historiska lager. Lund är en gammal stad. Du behöver inte lyfta många gatstenar och gräva lite förrän du stöter på både skelettdelar och kruk­skärvor.

– I allt det här tekniska vill vi ju inte heller förlora perspektivet av en attraktiv och vacker stadskärna som man vill uppehålla sig i och inte bara passera. Den är ju otroligt viktig för Lunds varumärke. När man tillför någonting så ska det vara med spets och kvalitet. En stad som Lund ska ge goda förutsättningar för den som vill etablera sig, samtidigt är vi så pass attraktiva att vi kan ställa höga krav på kvalitet.

Efter analysen kommer genomförandet; att skapa hållbara byggperioder som verksamheterna klarar av att bära.
– Vi kan ju inte bara säga till de verksamheter som redan finns i ett område att nu får ni ta semester något år för nu ska vi bygga här.

En annan viktig aspekt i stadsplanerandet är att skapa möjligheter för grönska och en grön infrastruktur som kan bära stora gamla träd. Nyligen genomförda temperaturmätningar i Lund visade till exempel att träd kan göra stor skillnad. Där det inte finns några träd, där blir det verkligen varmt.

– Vi ser också att det rör sig mycket människor i Lund under sommaren och då blir parkerna inte bara viktiga för temperaturens och luftens skull, det blir också viktiga platser för social tillvaro.