Brunnshög

Vad tycker grannarna i Östra Torn om det nya Brunnshög?

sid14bild2

De flesta ser fram emot att få nya grannar i Brunnshög, framkom i Rebecka Larssons undersökning.

Ett nytt bostadsområde möts inte alltid av enbart hurrarop. Ibland överklagas planerna, ibland går det rykten, mer eller mindre underbyggda. Att bygga nytt är lika mycket en demokratisk process som det är en byggprocess, men ibland passerar även utlysta medborgardialoger ganska obemärkta, förutom för de allra mest engagerade.

Rebecka Larsson läser samhällsplanering på Lunds universitet, praktiserade på Brunnshög­projektet och fick i uppdrag av Lunds kommun att ta reda på hur mycket invånarna i Östra Torn känner till om medborgardialogen och vad de tycker om den nya grannen Brunnshög.
I Östra Torn är det grönt och nära till det öppna landskapet. Här lockar naturen och stadsdelen har valts till Lunds mest gästvänliga. Gatorna har fått namn efter studentspex, vänorter och musiktermer. Om bara några år kommer invånarna i Östra Torn att befinna sig i en helt annan kontext än den som var när de flyttade in. I stället för att bo i utkanten av Lund med åkrarna in på knuten kommer två högklassiga forskningsanläggningar och en tät, urban och expansiv omkringliggande stadsdel att dominera landskapet.
Vad tycker invånarna om det? Detta ville Rebecka Larsson ta reda på.
Laddad med tio grundliga frågor som de flesta krävde svar med eftertanke åkte hon ut till Östra Torn, valde bostadsområdena närmast Brunnshög för att de påverkas mest, knackade dörr och stoppade folk på gatan för att höra vad de tyckte.
– De flesta var positiva och nyfikna och berättade gärna vad de tyckte. Både för och emot, berättar hon. Sammantaget fick jag ihop 35 intervjuer och det ger åtminstone en slags fingervisning om vad de boende tycker och vad de pratar om.

Slutsatsen av intervjuerna är att en majoritet av de tillfrågade såg fram emot byggandet av en ny stadsdel framför allt för att det kommer att ge ökad handel och service i området. Andra ville dock inte ha någon ny ”Turning Torso-stadsdel” och var oroliga för att de två områdenas karaktärer inte alls passade ihop.
– Det finns också en osäkerhet och tveksamhet gentemot begreppet ”hållbarhet”, säger Rebecka Larsson. Här återstår det mycket att förklara, framför allt om ekonomisk och social hållbarhet.
– Rebeckas undersökning blir ett viktigt redskap för oss framöver, säger Eva Dalman, projektchef Brunnshög vid Lunds kommun. Nu vet vi att vår kommunikation kring medborgardialogen fungerat och att den är känd bland de boende. Och vi har fått större kunskap om vilka reaktioner utbyggnaden väcker.

Text: Cecilie Östby