Brunnshög

”Mellanrummen ger plats för det heliga”

sid14bild1

Domkyrkokamreraren Mats Persson och domkyrkokaplan Lena Sjöstrand vill lyfta fram samspelet och respekten för allt liv i skapelsen i gestaltningen av Råängen.

När Lunds Domkyrkas mark Råängen ska bli en del i Brunnshög i Nordöstra Lund, ställs Domkyrkans plats i samhället på sin spets: Hur märks det att kyrkan är annorlunda än andra markägare? Kommer de som bor och arbetar i Råängen märka att de befolkar helig mark – och i så fall hur?

Brunnshög är det nya området i nordöstra Lund. På sikt ska det bo och arbeta 40 000 personer där och det byggs även ny park och forskningscentrum. Här äger Domkyrkan 150 hektar, där en viss del är öronmärkt till bostäder, offentliga rum och infrastruktur.
Domkyrkans byggprojekt leds av White arkitekter som arbetar med värdebaserad stadsplanering och har en uttalad vilja att bara arbeta med projekt som ”gör livet bättre” och vill ”skapa stora saker som gynnar många”.
– En del av kyrkans grundsyn är att dra till oss byggherrar och samarbetspartners som delar våra värderingar. I White tycker vi att vi har hittat kombinationen av professionalitet och värderingar vi delar, säger domkyrkokaplan Lena Sjöstrand.

Lite paradoxalt kan man tycka har samtalen börjat i mellanrummen, alltså vad man vill åstadkomma i den tomhet som alltid hamnar mellan byggnaderna. Det blir en mental stadsplanering som skapar inre bilder, menar Lena Sjöstrand.
– Mellanrummet är ett utrymme som inte är intecknat, en plats för det gemensamma i staden – något ännu okänt. Mellanrum kan vara avskilda och trygga, kanske meditativa och ge utrymme för andakt. Men de kan också vara rum för snabb rörelse och flöde. Eller ett utrymme för gemenskap och fest. Eller för vila och fördjupning, säger hon.
Kyrkorummet i sig självt är ett mellanrum, menar Lena Sjöstrand, där det finns ett myller av möten och behov. Detta bör också gestaltas i Råängen, både i gestaltningen av stadsrummet och i de konstnärliga verk som man väljer att placera där.
– Det är viktigt för oss att pröva hur och om våra värden kan få prägla gestaltandet av stadsdelen. Samtidigt är det också viktigt för oss att de arkitekter och konstnärer vi samarbetar med kan bevara sin integritet, säger Lena Sjöstrand.

Några av de värden kyrkan vill lyfta fram är samspelet och respekten för allt liv i skapelsen. Brödsbrytelsen i mässan är en påminnelse om samhörigheten och människans beroende av varandra. Här ska det också finnas rum för pilgrimen.
– Den ursprungliga betydelsen av ordet pilgrim är främling. Ett av kyrkans starkaste värden är just det med gästfriheten. Den måste synas i Råängen, säger Lena Sjöstrand.
Något kyrktorn kommer troligen inte att synas som en del av siluetten av Brunnshög, men kanske kommer det att finnas en plats där kyrkan kan ge gudstjänster. Hur den ska utformas och om den ska delas med fler kristna samfund är inte färdigt ännu.
Domkyrkokamreraren Mats Perssons roll är främst att se till att förvalta Dom­kyrkans tillgångar så att de förmerar sig och säkerställa att kyrkan finns kvar även om tusen år. En del av hans uppdrag är att se till att det sker en markförädling som genererar mer pengar. Samtidigt måste varje investering och utgift motiveras i ett evighetsperspektiv.

När det gäller arbetet med Råängen framhåller Mats Persson att samarbetet med Lunds kommun varit vitalt.
– Jag finner vårt arbete tillsammans med kommunen som fruktbart och inspirerande, man vill på kommunen utmana sig själv och tar till sig av våra idéer och tankar, säger han.
Som ensam kamrerare i landet har Mats Persson ögonen på sig.
– Jag är inbjuden till Stockholm stift för att berätta om hur vi i Lund håller fast i kyrkans värderingar, samtidigt som vi behöver jämka med kommunen som har detaljplanemonopol, säger han.

Text: Cecilie Östby
Foto: Andreas Gruvhammar

Fakta konstinstallation:
En serie temporära byggnader kommer att skapas i Brunnshög som ska inspirera besökaren till att utforska platsen, njuta av landskapet och reflektera över Lunds fortsatta utbredning. Konstruktionerna kan vara broar, utsiktsplattformar, interaktiva installationer eller picknickplatser. Avsikten är att ta med besökaren på en resa genom landskapet.

De tillfälliga konstruktionerna kommer att finnas kvar i fem år eller tills dess att byggarbetet påbörjas. De norska arkitekterna Geir Brendeland och Olav Kristoffersen är utvalda för uppdraget.