Denna artikel är en annons

”Här kommer bina att trivas”

Den biologiska mångfalden kommer att ge ekosystemtjänster som den omgivande odlingsmarken får nytta av, såsom pollinerande insekter och naturliga fiender till skadeinsekter.

ESS blir inte bara världens modernaste neutronkälla, som årligen kommer att locka 2 000–3 000 forskare från hela världen. Här skapas också förutsättningar för att en mångfald av arter av insekter, fåglar och grodor ska trivas.
– I området runt ESS- anläggningen kommer det att vara grönt från tidig vår till sen höst, säger Jenny Adholm, Skanskas hållbarhetschef på ESS-bygget.

Förutsättningarna för den bördiga jorden skapades redan när inlandsisen drog sig tillbaka. Nu när Skanska bygger världens modernaste neutronkälla lyfts det ca 30 centimeter tjocka lagret av oskattbar matjord av och ingår i landskapsplaneringen på ESS område för att där bevaras för kommande generationer.
– Våra grävmaskiner är precisionsverktyg och skalar av precis det lager som är matjord, säger Jenny Adholm.
Det är viktigt att hålla matjorden separerad från alven som finns under matjorden. Alven består av lermorän och om jordarterna blandas, så blir de svåra att separera från varandra.
– De bördiga odlingsförhållandena kan inte fullt ut återskapas av människan och därför håller vi matjorden separat så att den finns bevarad för framtiden, säger Jenny Adholm.

Det gröna taket som ska täcka acceleratortunneln som går från jonkällan till målstationen har redan börjat gro och hälften av den omkringliggande marken har planterats och såtts. Allt ska sköta sig själv utan bevattning, konstgödsel eller bekämpningsmedel.
– Här kommer vi att höja den biologiska mångfalden genom arter som är naturliga för området och trivs i den skånska myllan, säger Jenny Adholm.
Växterna ska locka insekter och i området runt ESS har man anlagt dammar som ska attrahera fåglar och grodor.
– Den biologiska mångfalden kommer att ge ekosystemtjänster som den omgivande odlingsmarken får nytta av, såsom pollinerande insekter och naturliga fiender till skadeinsekter, säger Jenny Adholm.

För att förklara det enkelt handlar det om att plantera växter och träd och skapa sådana förutsättningar, eller habitat som det kallas för, som insekter och andra arter trivs att leva i. Den omkringliggande odlingsmarken hyser normalt bara ett fåtal arter eftersom det moderna jordbruket odlar en art i taget; t.ex. vete, sockerbetor eller raps. Med en ökad biologisk mångfald finns det fler naturliga fiender till skadeinsekter i jordbruket. Nyttoinsekter som t.ex. nyckelpigor och parasitsteklar minskar behovet av insekticider och andra bekämpningsmedel i det omkringliggande jordbrukslandskapet och de kan också bidra med pollinatörer.
– Att vi är helt beroende av bin för vår överlevnad har de flesta börjat förstå. Om bina och humlorna inte pollinerar våra fruktträd och andra grödor, blir det ingen mat till oss. Därför är den biologiska mångfalden också avgörande för livets överlevnad på vår planet, säger Jenny Adholm.